Samma gamla vanliga nätter då jag sitter vaken. Tänker tillbaka, tänker framåt, tänker på sånt som gör mig så trasig och sånt som gör mig så lycklig. Brukar tänka på mina fina vänner, som är allt för mig. Mina grabbar, mina brudar. Som får mig att skratta som ingen annan. Det finns alltid någon som man känner något extra för.

 

 

Hon är en av världens finaste skapelser, talangfull, glad, sprallig, otrolig.

Det är inte någon jag träffar så ofta, men även någon som jag älskar något otroligt. 

Är hon glad är jag glad, är hon ledsen är jag ledsen. 

Litar på henne till 100%, älskar att vara med henne, älskar att vara med hennes familj. 

Hon gör mina dagar bättre utan att ens vara i närheten av mig. 

När jag träffar henne så blir jag så lycklig, känner mig trygg för att hon är min andra halva.

Det kan jag säga ärligt.

 

Utan min lilla tjej, vad skulle jag då göra?

Det är så tråkigt att vi inte ses så mycket som jag vill. Tråkigt att vi inte bor grannar så jag skulle  kunna gå till dig när jag vill och du till mig. Du är som systern jag aldrig fick, systern jag fick leta för att hitta och kunde inte vara lyckligare. Dansen förde oss tillsammans och jag ångrar inte en sekund. 

 

Min älskade Sanna, världens finaste tjej, lillasyster.

Tack för att jag har dig i mitt liv.

♥