vid den här tiden på kvällen, då jag inte kan sova utan bara sitter och tänker. jag förstår aldrig mina egna tankar. när livet känns så där extra jobbigt så känner jag mig straffad. jag är väldigt duktig, på att hålla saker för mig själv. saker som händer med mig och saker jag mår dåligt över. folk tror dom vet så mycket, medan dom inte vet någonting. skrattretande faktiskt. vill bara att hela mitt liv ska vara som en lek. allt bara flyta på, inga besvär ingenting. men jag har lovat mig själv, att vara stark och inte gråta. inte visa några känslor. inte släppa in någon i mitt liv.  fan. nu fäller jag faktiskt några tårar. att ha problem och du inte är hemma gör mig så krossad. ändå är jag glad att du är där du är. känner mig trygg och jag vet att inget kan hända dig, du kan inte göra något heller. men älskling, kom hem så jag kan leva mitt liv igen.